BAKGRUND

Sphynxen kommer ursprungligen från Kanada. Den är en spontan mutation från vanlig huskatt.

1966 föddes en hårlös kattunge av en svart-vit korthårig hona, Elizabeth.

1973 exporterades två kattungar till Holland, där Dr Hugo Hernadez började sitt avelsprogram.

1971 godkändes rasen av kanadensiska CCF med certifikats-rätt och av det amerikanska CFA, dock utan certifikats-rätt.

CFA återtog godkännandet efter några år för att man trodde att det kunde vara en sjuklig gen som gav hårlöshet.

Aveln i Nordamerika upphörde nästan helt men fick ny fart 1975 då en ny mutation inträffade i Minnesota.

1978 räddades två övergivna kattungar från Toronto, en var hårlös.

Mamman till den parades med två olika hanar, en hona ur varje kull sändes till Dr Hugo Hernadez i Holland för att hjälpa hans avelsprogram.

I början av 80-talet anslöt sig Tonia Vinks till avelsprogrammet. Hon hade en hane från Dr Hugo Hernadez, kallad Ra.

Ra´s kullbror Ramses parade Paloma och i kullen föddes en av sphynxhistoriens mest inflytelserika kattor. Hon hette Hathor De Calecat med smeknamnet "Tulip". Tulip blev 19 år gammal och ligger bakom många av dagens sphynxar i Frankrike, USA och England, dit hon såldes till Angela Rushbrook och Jan Plumb.

Tulip var den första sphynxen någonsin i England, hennes betydelse går ej att överskatta.

1984 importerades en hankatt från Europa till USA. Via Europa var alltså avkomma till de äldsta linjerna tillbaka i USA!

Dagens sphynxar härstammar alltså främst från tre skilda mutationer uppkomna 1966, 1975 och 1978.

Även senare har nya mutationer inträffat som haft betydelse för rasen.

Spontana mutationer i olika former inträffar ganska ofta och är alltså något helt naturligt.

I Sverige importerades den första sphynxen 1994 av Suanho´s katteri, Susie Anger-Söderberg.

1995 importerade Susie ytterligare två sphynxar från Angela Rushbrook och Jan Plumb.

Då avelsbasen behövde utvidgas importerade Susie två sphynxar från Jay och Tanya Thoene, USA.

Sphynxen är godkänd med certifikatsrätt inom Independent och FIFE.

BESKRIVNING

Sphynxen är en liten till medelstor katt som väger c:a 2,5-4 kg.

Hankattor kan dock bli betydligt större.

Päls: Verkar hårlös men är täckt av ett fint dun. Päls på öron, nosrygg, tassar, svans och testiklar är tillåtet.

Kropp: Långsträckt rektangulär och något spolformig. Välmusklad.

Ryggen sluttar mot skuldrorna.

Ben: Frambenen är slanka och eleganta, bakbenen muskulösa och långa.

Tassar: Ovala med långa tår. Mycket tjocka trampdynor.

Svans: Mycket lång. Bred vid basen och avsmalnande mot spetsen likt en piska.

Huvud: Litet kilformigt, något längre än brett med välutvecklade morrhårskuddar.  Lätt markerat stop.

Öron: Mycket stora och öppna, breda vid basen och något rundade vid spetsarna

Öronspetsarna skall peka på "fem i ett". Yttre öronfästet skall vara i jämnhöjd med ögonfästet.

Ögon: Ganska stora, brett ovala och något snett placerade. Alla färger tillåtna.

Hud/pälsfärg: Alla färger och teckningar är tillåtna.

Temperament

Mycket vänlig mot alla människor. Går bra ihop med andra kattor och hundar.

Busig men lättlärd. Gillar att apportera. "Svarar" på tilltal. Ogillar ensamhet.

Älskar att få sitta på axlar eller ligga runt halsen

SKÖTSEL

Sphynxen sköts ungefär som en "vanlig" katt.

Alla kattor utsöndrar en sorts hudolja som gör pälsen blank och len.

Då sphynxen saknar päls, behöver den badas ganska ofta för att inte kännas "kladdig". Det bästa sättet är att först bada den med lite "YES" diskmedel, sedan ett vanligt schampo.

Till vardags kan det räcka med att torka av den med en fuktad trasa.

Då öronen är stora och utan invändig päls, blir de fort smutsiga. Sphynxen har dessutom en ganska kraftig produktion av öronvax.

Lätt fuktade örontops är bästa sättet att rengöra öronen med.

Även klofalsar blir fort smutsiga och rengöres med hjälp av örontops. 

Klorna behöver klippas ganska ofta då sphynxen är en innekatt.

Katträd eller sisalrep lindat om en kraftig pinne räddar möbler från klomärken.

ÖVRIGT

Kroppstemperatur

Sphynxen har samma kroppstemperatur som alla andra kattor. Den bara känns varmare pga avsaknad av päls.

Foder

Sphynxen har en hög energiförbrukning och kräver därför fri tillgång på mat.

Den klarar av kyla genom en ökad förbränning och behöver då äta ännu mer.

Olikheter av "nakengrad"

Dunets längd och täthet kan variera med årstider och hormonella svängningar.

Kastration/sterilisering kan leda till ökad hårväxt.

Tidigare avlade man in Devon Rex för att vidga genpolen och då sphynxgenen bara är ofullständigt dominant över rex-genen så kan katten få mer eller mindre "rex-päls".

INFORMATIONEN ÄR HÄMTAD PÅ  SUANHO`S  HEMSIDA