Rasinformation
Burman - en sammetsklädd och busig liten katt, med trulig uppsyn och ett hjärta av guld! Social, lekfull, kelig, klok, nyfiken, påflugen, kaxig och allestädes närvarande stämmer också bra...
Burmaägare brukar vara överens om att det mest utmärkande är just att de är otroligt sociala. Har du en burma har du aldrig tråkigt och ensamt - möjligen blir du ibland uttröttad av den envetna uppmärksamheten! Burman är dock inte en enmanskatt. Ägaren är förstås populärast, men kommer det en trevlig gäst uppvaktas denne också med stor entusiasm. Vissa gäster hinner inte ens över tröskeln förrän burman sitter uppflugen på axeln. Den är väldigt kelig och brukar insistera på att sova i ägarens säng - helst under täcket.
Burmaägare brukar vara överens om att det mest utmärkande är just att de är otroligt sociala. Har du en burma har du aldrig tråkigt och ensamt - möjligen blir du ibland uttröttad av den envetna uppmärksamheten! Burman är dock inte en enmanskatt. Ägaren är förstås populärast, men kommer det en trevlig gäst uppvaktas denne också med stor entusiasm. Vissa gäster hinner inte ens över tröskeln förrän burman sitter uppflugen på axeln. Den är väldigt kelig och brukar insistera på att sova i ägarens säng - helst under täcket.
Städning, bakning, blomvård hjälper burman dig mer än gärna med. Packa väskor och städa garderober anser de flesta sig vara experter på. Många håller ägaren sällskap i badet - alltid finns det väl någon kroppsdel man kan komma åt att sitta på även om man blir lite blöt... Eftersom de aldrig kan låta bli att slinka in i alla möjliga och omöjliga utrymmen måste man hålla reda på sin burma så ingen olycka sker.
Lite historik
Den katt som anses vara rasens stammoder kallades Wong Mau och var egentligen en siameshybrid. En genetikintresserad amerikan tog hem henne till USA från Rangoon år 1930. Wong Mau parades med olika brunmaskade siameser och i kullarna föddes siamesfärgade ungar, samt bruna som modern. De bruna hanarna parades tillbaka på modern och därefter gjordes helsyskonparningar mellan de bruna ungarna i dessa kullar.
Så småningom lyckades man renavla bruna burmor. Det dröjde till 1950-talet innan den första blå burman föddes i en kull i England. Hur det blå anlaget förts in vet man inte säkert, kanske bar redan Wong Mau på det. På 60-70-talen avlades choklad och lila burmor fram i USA och de övriga färgerna fick man fram i England med hjälp av bl.a. rödmaskade siameser. Sveriges första burmor importerades från England 1957. Burman har också gett upphov till en del andra raser: Bombay, Burmilla, Asians, Tiffany (långhårig Burma) samt Tonkines som egentligen är en hybrid och som inte kan renavlas.
Vill inte vara ensam
Med tanke på dess livliga, sällskapliga natur är det oftast olämpligt att ha en ensam burma om man jobbar heltid och inte har tid att umgås med katten. Om den senare får en kompis är det bäst med samma ras.De vill ha mycket värme och kroppskontakt och ligger oftast tätt hopslingrade med varandra då de sover. Andra raser med liknande kynne kan också fungera bra.
Riktigt stillsamma raser som till exempel persern är inte alltid så lyckat. Burman är ofta ganska dominant och försöker sätta fart på persern. Så småningom kan det hända att burman i ren frustration börjar mobba den stackars kompisen som bara vill ha lugn och ro. Men katter är individer och det finns givetvis hem där perser-burma lever tillsammans utan några problem. Det viktiga är att burman får tillräckligt med lek och stimulans mentalt. De älskar ju människor och tycker om när det händer saker. De passar därför utmärkt i barnfamiljer. Hundar och burmor brukar också gå fint ihop. Räkna dock med att burman snabbt tar kommmandot över hunden. Förövrigt brukar den styra även sin mänskliga familj och med sin charm och kvicktänkthet få denna att dansa efter sin pipa.
Så sköter du din burma
Burman är mycket lättskött. Om katten mår bra fysiskt och psykiskt är pälsen automatiskt fräsch och blank. De flesta behöver aldrig badas eftersom de själva håller sig pedantiskt rena. Inför en utställning kan man med en gummikarda borsta ur lösa hår och sedan blanka upp pälsen lite med ett sämskskinn. Om det behövs alls. Men katten brukar gilla massagen! Klorna bör klippas regelbundet. Tvätta ur ögonvrår och öron vid behov. Årlig vaccination samt tandkontroll hos veterinären är mycket viktigt. Den fysiska skötseln är alltså en bagatell. Däremot är burman i stort behov av mental stimulans. Den kräver att du tar dig tid att hitta på roliga lekar och du förväntas helst själv delta i dessa. Speciellt om den inte har någon kattkompis kommer den att ställa stora krav på din uppmärksamhet. Behandla den gärna lite som en hund - förvänta dig mycket av din katt och ge mycket av dig själv till katten. En härligare kompis än en burma är svårt att hitta!
Så här håller du din inne-burma lycklig
Burmor ska inte gå fritt ute, men hur gör man för att den ska vara belåten med tillvaron inomhus? Några förutsättningar är sällskap, mental stimulans och god omvårdnad! Katter är inte alls så enstöriga som det sägs och absolut inte burmor! Att lämna katten helt ensam större delen av dygnet är djurplågeri! Tristess ger beteendestörningar hos både hundar och katter men en innekatt behöver inte vara uttråkad. När du är hemma så umgås med katten, lek med den och när du är på jobbet kommer den till stor del att vila...
Ha gärna två katter – köp t ex två kattungar samtidigt eller skaffa en kompis till den ensamma katten – två vuxna kan vara svårt att sammanföra men går om det görs rätt. En kattunge accepteras oftast av den äldre katten. Inget ger bättre motion och livsglädje än en kompis att leka med. Även en hundkamrat funkar bra. Vissa katter kan bli olidliga för ägaren och själva bli deprimerade av att vara mycket ensamma.
Tänk efter före! Om du jobbar hela dagarna är du hemma de flesta kvällar??? Om inte, skaffa inte ett husdjur – du träffar det ju nästan aldrig! En katt är ett känsligt djur med stor personlighet om den behandlas rätt, minst lika smart som en hund och kan ge ägaren lika stor tillgivenhet men på ett annorlunda sätt.
Var inte en pedant – katten måste få röra på sig och klättra, Skona möbler genom att ge katten egna möbler – bygg klätterställning eller köp – helst rejäla intressanta doningar så katten verkligen kan motionera och KLÄTTRA.. På denna kan den också klösa men ha gärna flera klösställen/trädstam/klösbräda. Om det finns bra, ROLIGA tillåtna ställen får soffan (troligen) vara ifred. Ordna mysiga sovplatser – flera stycken . Lägg en filt i en garderob (som inte stängs) ,en s.k igloo någon annanstans. Katter gillar ofta att hitta nya ställen och har favoritplatser vissa tider. Gör livet spännande – lek kurragömma, placera ut godis på bord och hyllor och låt kissen söka rätt på det, lägg godis i en tom toarulle och tryck ihop ändarna - tar en bra stund att få ut! Nu finns också små aktivitetskulor i plast för småhundar/katter – man stoppar in lite godis och så får katten rulla runt kulan tills det ramlar ut. Det finns även vissa hundprylar som kan fungera till exempel en ”DogSpinny” (en slags ”träkarusell” en rund platta där man stoppar torrt godis i ett flertal hål med ett snurrande lock över. Man snurrar med tassen på locket så hålen syns och så plockar man ur bitarna med tassen).Även andra liknande kan fungera om burman är av det finurliga slaget.
Pingisboll i tomt badkar är kul! Flytta på saker ibland, klätterstolpen blir lite extra kul när den plötsligt är i ett annat rum! Ha inte alla leksaker framme jämt så katten tröttnar utan byt då o då. En fågelfröautomat utanför fönstret är en bra kattbio - fåglarna lär sig snart att de är säkra.
Kastrera katten- då blir den mindre orolig och mer förnöjd. Försök ordna lite frisk luft och något att titta på, balkongen ska vara kattsäker – spänn upp hönsnät eller glasa in. En katt ska aldrig riskera att falla ut - den hoppar inte ned från en hög balkong med flit men kan lätt glömma balansen om något spännande flyger förbi. Om ingen balkong finns kan man spänna fast ett stadigt nät för ett vanligt vädringsfönster. Och fixa en bekväm sittplats innanför. Använd fantasin! Katten visar ofta själv var den vill vara.
Odla kattgräs så du får ha krukväxterna ifred. Man kan köpa havrefrön i zoo-affärer och sätta i en vanlig kruka eller liten balkonglåda – det gror på några dagar och räcker kanske några veckor.
Pingisbollar, papperstussar, skinnmöss, tygskärp att vifta med (inte snören, garn och snoddar som kan sväljas och är farliga). Bygg ihop några pappkartonger med tejp till ett hus och skär ur små fönster och dörrar-det kan roa ett par katter länge.
Stora sjok med silkespapper att flänga runt i älskar mina katter och papperskassar (med handtagen uppklippta på grund av stryprisken). Ett (kattsäkert) akvarium är aldrig fel ur underhållningssynpunkt! Godis kan man använda för att få katten att göra små konster med lite tålamod. Katter vill också använda hjärnan!
Lek med katten och prata med den - den fattar faktiskt häpnadsväckande mycket.... Ju mer kontakt du ger katten desto roligare blir det för både katt och ägare.
Att den är inne ger många möjligheter till en närhet och förståelse som man inte har med en utekatt. En välskött innekatt har mycket längre livslängd än en utekatt – den utsätts inte för så många faror och sjukdomar. Eftersom du har den så nära dig märker du fortare om något är fel och kan ge den snabbare veterinärvård. Flera katter = flera kattlådor = extra noga hygien krävs. Att förorena på fel ställe är en signal att något är fel, kroppsligt eller själsligt.
Säkerhet - släck alla lampor, el-ljusstakar och liknande utom möjligen taklampor, då du ej är hemma (brandrisk – katter kan välta ner saker av misstag.
Lite historik
Den katt som anses vara rasens stammoder kallades Wong Mau och var egentligen en siameshybrid. En genetikintresserad amerikan tog hem henne till USA från Rangoon år 1930. Wong Mau parades med olika brunmaskade siameser och i kullarna föddes siamesfärgade ungar, samt bruna som modern. De bruna hanarna parades tillbaka på modern och därefter gjordes helsyskonparningar mellan de bruna ungarna i dessa kullar.
Så småningom lyckades man renavla bruna burmor. Det dröjde till 1950-talet innan den första blå burman föddes i en kull i England. Hur det blå anlaget förts in vet man inte säkert, kanske bar redan Wong Mau på det. På 60-70-talen avlades choklad och lila burmor fram i USA och de övriga färgerna fick man fram i England med hjälp av bl.a. rödmaskade siameser. Sveriges första burmor importerades från England 1957. Burman har också gett upphov till en del andra raser: Bombay, Burmilla, Asians, Tiffany (långhårig Burma) samt Tonkines som egentligen är en hybrid och som inte kan renavlas.
Vill inte vara ensam
Med tanke på dess livliga, sällskapliga natur är det oftast olämpligt att ha en ensam burma om man jobbar heltid och inte har tid att umgås med katten. Om den senare får en kompis är det bäst med samma ras.De vill ha mycket värme och kroppskontakt och ligger oftast tätt hopslingrade med varandra då de sover. Andra raser med liknande kynne kan också fungera bra.
Riktigt stillsamma raser som till exempel persern är inte alltid så lyckat. Burman är ofta ganska dominant och försöker sätta fart på persern. Så småningom kan det hända att burman i ren frustration börjar mobba den stackars kompisen som bara vill ha lugn och ro. Men katter är individer och det finns givetvis hem där perser-burma lever tillsammans utan några problem. Det viktiga är att burman får tillräckligt med lek och stimulans mentalt. De älskar ju människor och tycker om när det händer saker. De passar därför utmärkt i barnfamiljer. Hundar och burmor brukar också gå fint ihop. Räkna dock med att burman snabbt tar kommmandot över hunden. Förövrigt brukar den styra även sin mänskliga familj och med sin charm och kvicktänkthet få denna att dansa efter sin pipa.
Så sköter du din burma
Burman är mycket lättskött. Om katten mår bra fysiskt och psykiskt är pälsen automatiskt fräsch och blank. De flesta behöver aldrig badas eftersom de själva håller sig pedantiskt rena. Inför en utställning kan man med en gummikarda borsta ur lösa hår och sedan blanka upp pälsen lite med ett sämskskinn. Om det behövs alls. Men katten brukar gilla massagen! Klorna bör klippas regelbundet. Tvätta ur ögonvrår och öron vid behov. Årlig vaccination samt tandkontroll hos veterinären är mycket viktigt. Den fysiska skötseln är alltså en bagatell. Däremot är burman i stort behov av mental stimulans. Den kräver att du tar dig tid att hitta på roliga lekar och du förväntas helst själv delta i dessa. Speciellt om den inte har någon kattkompis kommer den att ställa stora krav på din uppmärksamhet. Behandla den gärna lite som en hund - förvänta dig mycket av din katt och ge mycket av dig själv till katten. En härligare kompis än en burma är svårt att hitta!
Så här håller du din inne-burma lycklig
Burmor ska inte gå fritt ute, men hur gör man för att den ska vara belåten med tillvaron inomhus? Några förutsättningar är sällskap, mental stimulans och god omvårdnad! Katter är inte alls så enstöriga som det sägs och absolut inte burmor! Att lämna katten helt ensam större delen av dygnet är djurplågeri! Tristess ger beteendestörningar hos både hundar och katter men en innekatt behöver inte vara uttråkad. När du är hemma så umgås med katten, lek med den och när du är på jobbet kommer den till stor del att vila...
Ha gärna två katter – köp t ex två kattungar samtidigt eller skaffa en kompis till den ensamma katten – två vuxna kan vara svårt att sammanföra men går om det görs rätt. En kattunge accepteras oftast av den äldre katten. Inget ger bättre motion och livsglädje än en kompis att leka med. Även en hundkamrat funkar bra. Vissa katter kan bli olidliga för ägaren och själva bli deprimerade av att vara mycket ensamma.
Tänk efter före! Om du jobbar hela dagarna är du hemma de flesta kvällar??? Om inte, skaffa inte ett husdjur – du träffar det ju nästan aldrig! En katt är ett känsligt djur med stor personlighet om den behandlas rätt, minst lika smart som en hund och kan ge ägaren lika stor tillgivenhet men på ett annorlunda sätt.
Var inte en pedant – katten måste få röra på sig och klättra, Skona möbler genom att ge katten egna möbler – bygg klätterställning eller köp – helst rejäla intressanta doningar så katten verkligen kan motionera och KLÄTTRA.. På denna kan den också klösa men ha gärna flera klösställen/trädstam/klösbräda. Om det finns bra, ROLIGA tillåtna ställen får soffan (troligen) vara ifred. Ordna mysiga sovplatser – flera stycken . Lägg en filt i en garderob (som inte stängs) ,en s.k igloo någon annanstans. Katter gillar ofta att hitta nya ställen och har favoritplatser vissa tider. Gör livet spännande – lek kurragömma, placera ut godis på bord och hyllor och låt kissen söka rätt på det, lägg godis i en tom toarulle och tryck ihop ändarna - tar en bra stund att få ut! Nu finns också små aktivitetskulor i plast för småhundar/katter – man stoppar in lite godis och så får katten rulla runt kulan tills det ramlar ut. Det finns även vissa hundprylar som kan fungera till exempel en ”DogSpinny” (en slags ”träkarusell” en rund platta där man stoppar torrt godis i ett flertal hål med ett snurrande lock över. Man snurrar med tassen på locket så hålen syns och så plockar man ur bitarna med tassen).Även andra liknande kan fungera om burman är av det finurliga slaget.
Pingisboll i tomt badkar är kul! Flytta på saker ibland, klätterstolpen blir lite extra kul när den plötsligt är i ett annat rum! Ha inte alla leksaker framme jämt så katten tröttnar utan byt då o då. En fågelfröautomat utanför fönstret är en bra kattbio - fåglarna lär sig snart att de är säkra.
Kastrera katten- då blir den mindre orolig och mer förnöjd. Försök ordna lite frisk luft och något att titta på, balkongen ska vara kattsäker – spänn upp hönsnät eller glasa in. En katt ska aldrig riskera att falla ut - den hoppar inte ned från en hög balkong med flit men kan lätt glömma balansen om något spännande flyger förbi. Om ingen balkong finns kan man spänna fast ett stadigt nät för ett vanligt vädringsfönster. Och fixa en bekväm sittplats innanför. Använd fantasin! Katten visar ofta själv var den vill vara.
Odla kattgräs så du får ha krukväxterna ifred. Man kan köpa havrefrön i zoo-affärer och sätta i en vanlig kruka eller liten balkonglåda – det gror på några dagar och räcker kanske några veckor.
Pingisbollar, papperstussar, skinnmöss, tygskärp att vifta med (inte snören, garn och snoddar som kan sväljas och är farliga). Bygg ihop några pappkartonger med tejp till ett hus och skär ur små fönster och dörrar-det kan roa ett par katter länge.
Stora sjok med silkespapper att flänga runt i älskar mina katter och papperskassar (med handtagen uppklippta på grund av stryprisken). Ett (kattsäkert) akvarium är aldrig fel ur underhållningssynpunkt! Godis kan man använda för att få katten att göra små konster med lite tålamod. Katter vill också använda hjärnan!
Lek med katten och prata med den - den fattar faktiskt häpnadsväckande mycket.... Ju mer kontakt du ger katten desto roligare blir det för både katt och ägare.
Att den är inne ger många möjligheter till en närhet och förståelse som man inte har med en utekatt. En välskött innekatt har mycket längre livslängd än en utekatt – den utsätts inte för så många faror och sjukdomar. Eftersom du har den så nära dig märker du fortare om något är fel och kan ge den snabbare veterinärvård. Flera katter = flera kattlådor = extra noga hygien krävs. Att förorena på fel ställe är en signal att något är fel, kroppsligt eller själsligt.
Säkerhet - släck alla lampor, el-ljusstakar och liknande utom möjligen taklampor, då du ej är hemma (brandrisk – katter kan välta ner saker av misstag.
Pia-Pizzi’s Dobby, en brun burma av europeisk typ.
Flera ttyper av Burma
Det finns idag flera olika typer av burma. Bl.a Europeisk typ, Engelsk typ, Amerikansk modern typ och Amerikansk traditionell typ. Alla är burmor, med burmans otroligt charmiga sätt att vara, men olika ideal har gjort att deras utseende utvecklats lite olika på olika ställen i världen, trots att de i grunden har samma standard i de olika förbunden.
Den Europeiska och den Engelska finns i tio färger; brunt, blått, choklad, lila, rött, creme, och så brun- blå- choklad- och lilasköldpadd. De finns mest i Europa och Australien, men även i USA där man skiljer på sina ursprungliga varianter och den europeiska genom att kalla de förstnämnda för Burmor (modern + traditionell) och resten för Europeiska Burmor (Europeiska + Engelska)
Den Engelska typen finns såklart mest i Storbritannien, men även i övriga i Europa och resten av världen.
Det skiljer sig även hur burmor registreras. I förbundet CFA (som grundades i USA) skiljer man, som sagt, på Burmor och europeiska burmor. Den förstnämnda finns bara i fyra färger och det får inte finnas rött eller creme i de första fem generationerna i stamtavlan för att den ska få registreras som Burma.
I förbundet FIFe (som dominerar i Europa) registreras Burma - kort och gott. Oavsett ursprung och typ.
I Storbritannien har man ett helt eget förbund, GCCF, där man tidigare inte fick registrera importer som Burma, och detta är förklaringen till att det har utvecklats en egen typ där.
Dock så kan nämnas att det av ett fåtal uppfödare föds upp så kallade burmor med andra färger än de tio som finns i Sverige, såsom t ex silvervarianter och tickade. Dessa är inte godkända, och kan aldrig bli godkända i FIFe, CFA eller GCCF. Dessa uppfödare tillhör istället organisationen TICA.
Den europeiska burman ska ha en ganska kort nos. Stora uttrycksfulla ögon som sitter brett isär. Med en orientaliskt skuren överlinje och mjukt rundad underlinje. Tydligt stopp i noslinjen. Öronen ska sitta brett isär.
Det finns idag flera olika typer av burma. Bl.a Europeisk typ, Engelsk typ, Amerikansk modern typ och Amerikansk traditionell typ. Alla är burmor, med burmans otroligt charmiga sätt att vara, men olika ideal har gjort att deras utseende utvecklats lite olika på olika ställen i världen, trots att de i grunden har samma standard i de olika förbunden.
Den Europeiska och den Engelska finns i tio färger; brunt, blått, choklad, lila, rött, creme, och så brun- blå- choklad- och lilasköldpadd. De finns mest i Europa och Australien, men även i USA där man skiljer på sina ursprungliga varianter och den europeiska genom att kalla de förstnämnda för Burmor (modern + traditionell) och resten för Europeiska Burmor (Europeiska + Engelska)
Den Engelska typen finns såklart mest i Storbritannien, men även i övriga i Europa och resten av världen.
Det skiljer sig även hur burmor registreras. I förbundet CFA (som grundades i USA) skiljer man, som sagt, på Burmor och europeiska burmor. Den förstnämnda finns bara i fyra färger och det får inte finnas rött eller creme i de första fem generationerna i stamtavlan för att den ska få registreras som Burma.
I förbundet FIFe (som dominerar i Europa) registreras Burma - kort och gott. Oavsett ursprung och typ.
I Storbritannien har man ett helt eget förbund, GCCF, där man tidigare inte fick registrera importer som Burma, och detta är förklaringen till att det har utvecklats en egen typ där.
Dock så kan nämnas att det av ett fåtal uppfödare föds upp så kallade burmor med andra färger än de tio som finns i Sverige, såsom t ex silvervarianter och tickade. Dessa är inte godkända, och kan aldrig bli godkända i FIFe, CFA eller GCCF. Dessa uppfödare tillhör istället organisationen TICA.
Den europeiska burman ska ha en ganska kort nos. Stora uttrycksfulla ögon som sitter brett isär. Med en orientaliskt skuren överlinje och mjukt rundad underlinje. Tydligt stopp i noslinjen. Öronen ska sitta brett isär.
Så ser en burma av europeisk typ ut
Den är en medelstor, harmoniskt byggd katt. Honan väger omkring 3 kilo, hanen något kilo mer. Kroppen ska vara proportionerlig. Den får inte bli alltför kompakt och likna britten, men inte heller likna den gracila, långa siamesen. Den ska kännas muskulös och fast i hullet och när man lyfter den ska den förefalla tyngre än den ser ut. Pälsen ska vara kort, blank, tätliggande och randfri. Den ska kännas så sidenmjuk att man med förbundna ögon ska kunna avgöra att pälsen är en burmas! Tassarna ska vara nätta och ovala. Svansen medellång avsmalnande mot en lätt rundad tipp.
Huvudet ska, sett framifrån, vara brett och mjukt rundat med god bredd mellan öronen som ska vara medelstora, breda i basen och lätt rundade i spetsen. Öron som sitter för högt på hjässan förstör mycket av det rastypiska uttrycket. Käkarna ska vara kraftiga med markerat okben. Hakan ska vara kraftig sedd både framifrån och i profil.
Ögonen ska vara stora, uttrycksfulla och sitta brett isär. De ska helst vara gula, men många har gul-gröna ögon, åtminstone då de har ett par år på nacken. Formen är speciell och ger dem dess karaktäristiska ”look”. Ögats övre linje är orientalisk medan den undre är rundad. Effekten blir att burman ser lätt trumpen ut och verkar titta ”under lugg”. Burman SKA se lite butter ut!
Sett i profil ska huvudet ha god höjd med fint rundad panna. Öronen ska luta lätt framåt och stoppet (brytningen panna-nosparti) ska vara ordentligt markerat. Nosen ska vara kort.
Gränsen mellan de fyra olika varianterna är väldigt flytande. På europeiska utställningar inom det största förbundet FIFe (som vi tillhör) så är det i regel den europeiska typen som uppvisar de bästa resultaten. Och det är också denna typ som är S* Pia-Pizzi’s mål med avelsarbetet.
Den brittiska burman är som ovan fast med längre nos och lite högre ansatta öron.
Men sedan det engelska förbundet släppte sina restriktioner om att bara para med inhemska burmor, så ser man numera att de också går mer och mer mot det kontinentala europeiska idealet
Men sedan det engelska förbundet släppte sina restriktioner om att bara para med inhemska burmor, så ser man numera att de också går mer och mer mot det kontinentala europeiska idealet
De båda amerikanska typerna finns mest i USA men det finns uppfödare på andra platser runt om i världen. Den finns bara i färgerna sable (brun) blue, champagne (choklad) och platinum (lila)
Den moderna amerikanska burman är kort i nosen med ett fint avrundat huvud. Ögonen är stora och uttrycksfulla. Öronen sitter relativt högt.
Den traditionella amerikanska burman ser ut som den moderna,
men med lite längre nos.
Den moderna amerikanska burman är kort i nosen med ett fint avrundat huvud. Ögonen är stora och uttrycksfulla. Öronen sitter relativt högt.
Den traditionella amerikanska burman ser ut som den moderna,
men med lite längre nos.
Pia-Pizzi’s Jo-Jo. En lila burma av europeisk typ.
